La Potatisfest

Resan till denna så kallade potatisfest började stadigt med att vi fick åka med en polsk buss i 30-40 minuter. Vi åkte igenom en stor skog på väg till festen som polackerna var väldigt stolta över. Vi åkte därefter förbi en gigantisk stor fabrik som tillverkade Fiat bilar. Det var den andra största i världen sa de, jag kollade ut genom fönstret och även jag blev en smula imponerad. Fabriken låg jämsides med vägen och tycktes aldrig ta slut när vi körde bredvid den, imponerade är det enda ordet. När vi kom fram var det endast några få som inte sov, men när vi väl sparkat liv i dom så var vi på någon slags parkering, utanför något som liknande ett klubbhus med en stor trädgård med flera volleybollplaner och en stor dum sjö i mitten av trädgården.

När vi väl kommer in så var festen redan i full gång, de meter stora högtalarna spelade så det skakade i skogen och människorna dansade på den enorma scenen. Nä inte riktigt så var det, men när vi kom in så kom en polsk kvinna med massa kakor som vi tryckte i oss. Jag hade stora förväntningar med det här med potatis fest. Jag förväntade mig potatis i stora mängder och potatis som var kokt, stekt, bakad, grillad m.m. Det enda vi fick som var potatis på hela kvällen var en sorts pyttipanna som var mycket god. När vi väl ätit upp kakorna så var det dags för volleyboll och jag med min otroliga volleybolltalang såg verkligen fram emot det här.

När vi spelat en stund så var det dags för tävling mot polackerna i olika grenar. Vi tänkte att det här blir en lätt match men när vi såg hur polackerna ställde upp sig i en prydlig ring och började stretcha, då började vi bli lite fundersamma och undrade lite om underskattat polackerna lite för mycket. När det visade sig att vi skulle springa en hinder bana med en pingisboll studsande i luften började polackerna att fnissa och skratta lite lätt Då förstod vi, de hade inte blivit den här grenen av en slump, polackerna hade ju förstås legat i hårdträning. När startskottet gick så låg vi jämnt med polackerna men det tog bara några sekunder innan vi började dra ifrån och vann storslaget. Vi körde även ett fler tal till grenar och vi kammade hem vinsten på varenda en av dem. Vinsten tog dock slut när vi mötte dem i en sorts volleyboll tävling men det var bra så att de inte blev helt deppiga så den bjöd vi på kan man säga.

Jag deltog dock inte i volleybollen, kanske en anledning till att vi inte vann vem vet. Jag spelade fotboll bredvid volleybollplanen med två kompisar. Vi körde klockan och lite annat småspel mot varandra, men jag är ju inte känd för att träffa målet varje gång och denna gång var heller inget undantag, felet är bara att i skolan så har man nät ovanför målet men det hade man tydligen inte i polen så bollen landa mitt i dammen. Mina så kallade kompisar som man tänkte kanske kunde hjälpa till gick och satte sig och kollade på volleybollen, vilka kompisar man har va! Som tur va så fick man hjälp av några polacker som tyckte det skulle bli en kul utmaning att få ge sig ut i den lilla båten som låg vid strandkanten. När vi väl fick klartecken från markägarna så visade polackerna genast sin stora talang med båtar, de börja med att skickade ner den stackars ekan med fören före rätt ner i vattnet så den blev på några ögonblick förvandlad till en ubåt. När vi väl fått upp båten och bollen ur vattnet var det dags för hemfärd. Trots att jag inte kunde förstå hur det kunde vara en potatisfest så var det roligt ändå.

Ett vackert citat från denna dag "I vilken sport man än deltar i så är det fysiskt omöjligt att förlora mot polacker"

Citat av: Joel Carlander Strannerdahl